Du som inte kunde delta på frukostseminariet den 2 juni om hur sociala entreprenörer kan stödjas kan du ta del av sammanställningen som Maja Forslind från Sida delar med sig av nedan:
Sociala entreprenörer – vilka är de och hur de kan stöttas?
Sidas B4D-grupp bjöd tillsammans med SE Forum in till frukostseminarium med Paul O’Hara, chef för Ashoka norra Europa. Uppslutningen var bra; 39 deltagare från olika organisationer och företag, samt fem deltagare från Sida.
Sida har för avsikt att inom ramen för B4D-programmet hitta former för att stötta socialt entreprenörskap men är än så länge i inledningsskedet. När det gäller att formulera Sidas roll i detta var seminariet en bra fortsättning, inte minst vad gäller kontakter med intressanta framtida samarbets- och dialogpartner. Genom Innovations Against Poverty-programmet (inom B4D) kommer förhoppningsvis många företagare som identifierar sig som sociala entreprenörer kunna erbjudas stöd.
Vad är socialt entreprenörskap (SE)?
Paul O’Hara lyfte inledningsvis fram att en social entreprenör är någon som har som främsta utgångspunkt att lösa ett socialt problem (exempelvis gällande utbildning, miljö eller mänskliga rättigheter). Drivkraften är att göra social nytta snarare än att generera vinst. Ur Ashokas perspektiv är det inte avgörande om företaget är vinstdrivande eller ej utan vilken social utvecklingseffekt företagsidén har. Självfallet blir en idé mer uthållig och kan bidra till större nytta ju mer ekonomiskt hållbar den är.
Ett praktexempel på en social entreprenör lyftes fram – Steve Collins, en läkare som utvecklat ett sätt att motverka och förebygga undernäring. Konceptet bygger på lokal produktion av en nutritionsprodukt, framtagen av enbart naturliga råvaror som odlas, produceras och förpackas lokalt tre fabriker i Malawi. Det unika produktionssättet har lovordats som ”community based treatment” och förespråkas nu av internationella organisationer däribland Läkare utan gränser.
Enligt Ashoka kan sociala entreprenörer och socialt entreprenörskap framförallt bidra till att
- förändra marknadsdynamik och värdekedjor
- förändra normer för företagande (och myndigheter)
- skapa kongruens mellan företagande och sociala mål
- främja ”full citizenship” och empatisk företagsetik
Allra störst påverkan menar Paul O’Hara att sociala entreprenörer har genom att föregå med gott exempel och vara inspiratörer för andra större organisationer och företag – genom detta kan de få med sig stora grupper som i sin tur motiveras att arbeta för förändring.
Ashokas koncept
Ashoka har förgreningar i Asien, Afrika, Europa, Nordamerika och Sydamerika. Nu finns de även representerade i Sverige. Ashokas tillgång är organisationens förfinade urvalsprocess för vilka idéer som man väljer att satsa på. Förutom att idén bedöms utifrån dess potential till social förändring, etiska och kreativa aspekter så granskas, synas och värderas framförallt kvaliteten på drivkraften hos entreprenören själv. Ashokas internationella nätverk träffar kandidaterna och värderar dem – är de tillräckligt motiverade och kommer de att fortsätta brinna för sin idé?
Ashoka erbjuder entreprenörerna
- finansiering i startskedet
- professionella tjänster såsom rådgivning i utveckling av affärsplaner, internrevision, kommunikationsstrategi mm.
- varje social entreprenör får en specialkomponerad rådgivningsgrupp med kompetens ur Ashokas internationella nätverk, där personer är beredda att bidrar med sin tid och specifika kompetens.
Paul framhöll vikten av att ge frihet åt entreprenörerna att arbeta för sin idé. Ashokas roll är att bidra med att bredda perspektivet och underlätta för processen att skala upp idén och nå ökad effekt.
Hinder och utmaningar för SE
Finansiering är förstås det återkommande hindret. Men mycket beror på attityder när det gäller vad som är en hållbar affärsmodell – om någon startar en verksamhet som genererar mervärde så finns det någon som är villig att betala för det – tids nog. Många idéer blir ekonomiskt hållbara så småningom – men kräver tid, vilket oftast inte accepteras av konventionella investerare. Synsättet att avkastning kan ske i form av social och miljömässig utveckling och förbättring är därför avgörande. I detta avseende kan SE-konceptet ha en viktig roll.
Följaktligen menar Paul att inkubationscenter med tillgång till finansieringsmekanismer är viktiga för sociala entreprenörers utveckling. De kan bidra med tillgång till större kapital och olika typer av finansiering (debt finance, grant finance och equity finance) som är avgörande för expansion. Centren kan dessutom bidra till att sätta samman rätt grupp och nätverk av personer för lyckad expansion.
Social Entrepreneurship Forum
Eliza Kücükaslan, ordförande för SE Forum, berättade kort om nätverket. De förmedlar kunskap om svenska sociala entreprenörers framgångsfaktorer och resultat samt fungerar som mötesplats och plattform för seminarier mm. De stödjer också sociala entreprenörer konkret genom att erbjuda tid och kompetens via SE Forums nätverk, denna rådgivningsverksamhet är något de planerar att utöka.
Maja Forslind
