Socialt entreprenörskap är benämningen på företagande där affärsidén direkt härrör ur ett samhällsproblem (socialt eller miljömässigt) vilka man löser med innovativa och affärsmässiga metoder. Företagen existerar alltså för att skapa samhällsnytta samtidigt som man ställer krav på finansiell avkastning. Grundförutsättningen för socialt entreprenörskap är att alla dimensioner av verksamheten – såväl den sociala som den ekonomiskt självförsörjande – ska vara värdeskapande. Detta skiljer sig från s k Corporate Social Responsibility (CSR) som går ut på att göra befintliga processer och verksamheter i ett företag ansvarsfulla.
Vilka exempel och vilken potential finns i socialt entreprenörskap?
Det mest framstående exemplet på socialt entreprenörskap är nobelpristagaren Muhammad Yunus och Grameen Bank, som ger mikrolån till de mest utsatta och behövande i Bangladesh. Andra exempel är den svenske entreprenören Björn Söderbergs två företag Watabaran inom pappersåtervinning och WebSearch Professional som jobbar etiskt med webbutveckling och programmering i Nepal. Det danska företaget Specialisterne anställer personer med autism som konsulter i mjukvaruindustrin där deras siffer- och mönsterseende blir en unik kompetens.
Gatutidningen Situation Stockholm är ett exempel på ett försök att minska utslagning genom företagande. Andra sociala entreprenörer är DEM Collective, ett etiskt klädföretag som visar på möjligheten att producera kläder utan att utnyttja människor eller miljö för ren vinst, Blatteförmedlingen som jobbar med mångfaldsrekryetring och Ekobanken, en etisk bank som huvudsakligen ger lån till verksamheter som skapar ett socialt, miljömässigt eller kulturellt mervärde.
Vilket stöd behövs för att främja socialt entreprenörskap i Sverige?
Forskaren Karl Palmås* har visat att det i Sverige saknas en fungerande struktur för organisationer med sociala mål drivna med kommersiella verksamhetsprinciper, och har jämfört det svenska samhällsklimatet med det mer socialt företagsvänliga brittiska.
I en uppsats från Stockholms universitet förra året** konstateras att det i Sverige råder en kontroversiell syn kring sammanflätningen av områdena kommersiellt och ideellt i jämförelse med andra länder som exempelvis USA och Storbritannien. Det råder en misstro mot företag som tjänar pengar samtidigt som de har en social agenda. I samma studie tas följande exempel på stöd som kan främja socialt entreprenörskap upp:
- Skräddarsydda finansieringslösningar för sociala företag (lån, bidrag, donationer och självfinansiering har varit former de använt sig av)
- En etablerad struktur för kunskapsinhämtning och spridning av kompetens inom socialt entreprenörskap, en motsvarighet till Almi för personer som vill starta sociala företag
- ”Starta-eget-kurser” för sociala entreprenörer på Arbetsförmedlingen
- Sociala företag som befinner sig i startskedet skulle kunna dra stor nytta av rådgivning i bland annat skatteregler, lagstiftning och tillämpbar ”best practice”
- En bolagsform som skulle kunna göra det lätt för de sociala företagen att verka, samt ge dem en välbehövlig ”auktorisation”.
SE Forum ser även att det finns behov av arenor där sociala entreprenörer kan möta finansiärer och andra samarbetspartner, och verkar för att skapa mötesplatser och forum för socialt entreprenörskap (något som kan utvecklas till att t ex bilda inkubatorer för socialt entreprenörskap).
Läs mer:
*) Den barmhärtige entreprenören, Karl Palmås, Agora 2003
**) Do well and do good – en studie av affärsklimatet för sociala företag i Sverige, Celeste DeCasas & Hanna von Schantz, http://www2.fek.su.se/uppsats/uppsats/2008/Magister/0253/Magisteruppsats_socialt_foretagande_HT08.pdf
The meaning of Social Entrepreneurship, J. Gregory Dees, Professor in Public Service at Stanford’s Graduate School of Business, http://www.se-forum.se/wp-content/uploads/2008/11/social_entrepreneuship_dees1.pdf