Vi behöver inte kopiera men vi måste våga inspireras av andra länder
Ibland kommer jag hem från ett event eller en konferens och känner både hopp och frustration. Förra veckan var ett sånt tillfälle, efter en resa till Portugal där jag deltog i en konferens om finansiering av social innovation. Vi fick höra berättelser om hur man på nationell nivå, med politisk förankring och strategisk samordning, har lyckats bygga upp ett ekosystem för social innovation som både stärker civilsamhället och förbättrar samhället i stort.
Det var inspirerande. Men det var också en påminnelse om hur mycket vi i Sverige halkar efter.
Portugal är ungefär lika stort som Sverige sett till invånarantal. Men där har man under ett decennium satsat målmedvetet och långsiktigt på att bygga upp strukturer, stöd och finansieringsmöjligheter för aktörer som vill lösa samhällsutmaningar. Ett exempel: Portugal finansierar idag 38 inkubatorer som fungerar som hubbar för social innovation och impact entrepreneurship. I Sverige har vi – fortfarande – inte en enda sådan nationellt samordnad satsning.
Och detta i en tid då samhällsutmaningarna växer och behovet av nya lösningar är skriande.
Det portugisiska exemplet visar vad som är möjligt när man tar frågan på allvar. Man har skapat olika finansieringsinstrument för olika behov – från kapacitetshöjande insatser till sociala utfallskontrakt. Man har etablerat ett dedikerat nationellt program och en specialiserad myndighetsstruktur för att driva arbetet framåt. Man har skapat plattformar för kunskap, samverkan och spridning. Och man har gjort detta med hjälp av EU-medel, med regional förankring och tvärsektoriella partnerskap.
Det är klart att vi inte kan kopiera allt. Men vi måste våga ställa oss frågan:
Vad krävs för att skapa ett fungerande och levande ekosystem för social innovation i Sverige?
För vi vet redan att lösningar finns – bland entreprenörer, föreningar, civilsamhälle, kommuner och företag. Det som saknas är inte idéer. Det som saknas är strukturerna och resurserna för att ta idéerna vidare. Att som i Portugal möjliggöra att ett stort antal aktörer får tillgång till stöd, kunskap, nätverk och finansiering är inte bara inspirerande – det är strategiskt smart. Det bygger robusta samhällen som är bättre rustade att möta både akuta och långsiktiga utmaningar. I Sverige tror vi ofta (oftast?) att vi är väldigt bra på innovation, men vi lever på gamla meriter från industri och tech, och vi behöver se att vi har mycket att lära från andra länder när det gäller samhällsförbättrande och inkluderande innovation.
Om vi i Sverige menar allvar med den sociala hållbarheten – och det måste vi göra – då räcker det inte med småskaliga pilotprojekt och tillfälliga satsningar. Då behöver vi bygga långsiktiga strukturer som bär och ger kraft åt dem som vill vara en del av lösningen, vare sig det är en eldsjäl, en ideell förening, en impact start-up, eller en kommun. Det handlar om att sätta en tydlig riktning från regeringshåll, skapa nationella satsningar på inkubatorer och hubbar för social innovation, nyttja EU-medel mer strategiskt och ge civilsamhällets innovationskraft den plats den förtjänar som samhällsbyggande motor.
Det handlar om att se att de bästa lösningarna ofta kommer underifrån – men att de inte växer utan rätt förutsättningar.
Portugal visar att det går. Sverige behöver våga inspireras och börja bygga ett ledande ekosystem för social innovation och ett resilient samhälle.
Skrivet av Tove Nordström Pontén, verksamhetschef på SE Forum